Nyheter

Omega 3

Posted on by PirreAnd
02
maj

Omega-3 i vilt till stor del finns i fettet. Omega-3-fettsyror (särskilt EPA och DHA) är fettlösliga och lagras i fettvävnad, så fett från vilt (särskilt från djur som lever fritt och äter naturlig föda, som gräs och växter) kan vara en bra källa till omega-3.

Men det finns även omega-3 i köttet (musklerna), dock i mindre mängder än i fettet. I muskelkött finns främst ALA (en annan form av omega-3) och små mängder EPA och DHA, beroende på djuret och dess diet.

Så sammanfattat:
✅ Omega-3 finns både i köttet och i fettet, men fettet innehåller oftast mer.
✅ Vilt som äter naturligt får oftast en bättre fettsyraprofil (mer omega-3 och mindre omega-6) än tama djur.
✅ Att spara fettet kan vara klokt för att få med omega-3, men det är inte så att köttet saknar omega-3 helt.

Här är en jämförelse av omega-3-halten i kött från vilda djur och vanliga lantbruksdjur (gris, nöt och kyckling):

🦌 Viltkött

Viltkött, såsom älg, rådjur och hjort, innehåller generellt högre halter av omega-3-fettsyror jämfört med kött från lantbruksdjur. Detta beror på deras naturliga diet av växter och gräs. Exempelvis kan omega-3-halten i viltkött vara upp till 0,82 g per 100 g kött, med ett förhållande mellan omega-6 och omega-3 på cirka 2:1, vilket anses vara hälsosamt.

🐖 Gris

Kött från grisar som föds upp på konventionellt foder innehåller vanligtvis låga nivåer av omega-3. Dock kan omega-3-halten ökas genom att tillsätta linfrö eller fiskolja i fodret. Studier har visat att sådan kost kan höja omega-3-halten i griskött till cirka 217 mg per 100 g kött, vilket är en betydande ökning jämfört med standardvärdena.

🐄 Nötkött

Omega-3-halten i nötkött varierar beroende på djurets diet:

  • Gräsuppfött nötkött: Innehåller högre nivåer av omega-3, särskilt EPA och DHA. Exempelvis kan gräsuppfött nötkött innehålla upp till 119 mg långkedjiga omega-3-fettsyror per 100 g kött.
  • Spannmålsuppfött nötkött: Har lägre halter av omega-3, ofta under 60 mg per 100 g kött. Förhållandet mellan omega-6 och omega-3 är också högre, vilket anses mindre fördelaktigt för hälsan.

🐔 Kyckling

Standardkycklingkött innehåller mycket låga nivåer av omega-3, vanligtvis omkring 5–10 mg per 100 g kött. Genom att berika fodret med omega-3-källor som linfrö eller fiskolja kan halten ökas till mellan 50 och 150 mg per 100 g kött.

🔍 Sammanfattning

KötttypOmega-3 (mg/100g)Kommentar
Viltkött680–820Hög halt, naturlig diet
Gräsuppfött nöt60–119Bättre fettsyraprofil än spannmålsuppfött
Gris (berikat)Upp till 217Kräver omega-3-berikat foder
Kyckling (berikat)50–150Kräver omega-3-berikat foder
Standardkyckling5–10Mycket låg omega-3-halt

Viltkött och gräsuppfött nötkött erbjuder naturligt högre nivåer av omega-3-fettsyror jämfört med konventionellt uppfödda lantbruksdjur. För att öka omega-3-intaget från gris och kyckling krävs specifik foderberikning.

Fisk som omega-3 källa

Här är en jämförelse av omega-3-innehållet i olika fiskarter, inklusive skarpsill, sill, makrill samt odlad och viltfångad lax, per 100 gram ätlig del (för hundar är allt ätligt, men det finns inte lika mycket information om de delar vi inte äter):

FiskartOmega-3 (mg/100g)Kommentar
Makrill (Atlantisk)4 580Mycket rik på omega-3; högst bland de listade fiskarna.
Sill (Atlantisk)2 150Rik på omega-3; ofta tillgänglig i olika beredningar.
Skarpsill (Sprat)1 300–1 400Bra källa till omega-3; liten fisk som ofta äts hel.
Viltfångad lax2 150Hög omega-3-halt; lägre totala fetthalten jämfört med odlad lax.
Odlad lax (Atlantisk)1 800Hög omega-3-halt; innehåller mer totalt fett och omega-6 än viltfångad lax.

Sammanfattning:

  • Makrill har det högsta omega-3-innehållet per 100 gram bland de listade fiskarna.
  • Sill och skarpsill är också utmärkta källor till omega-3 och är ofta lättillgängliga.
  • Viltfångad lax har hög omega-3-halt med lägre totalt fettinnehåll, medan odlad lax har hög omega-3-halt men också högre nivåer av totalt fett och omega-6.

Att inkludera dessa fiskar i kosten kan bidra till att uppnå det rekommenderade dagliga intaget av omega-3-fettsyror.

🎣 Allmänt om fiske i Atlanten

Atlantiska vatten är hårt utnyttjade och många bestånd har historiskt sett varit överfiskade. Dock finns både hållbart förvaltade arter och arter som har stora problem.

✅ Exempel på arter som ofta har OK eller bra fiske (beroende på område och säsong)

  • Makrill (nordöstra Atlanten) → Ibland klassad som gränsfall pga. högt fisketryck, men periodvis MSC-certifierad.
  • Sill (nordöstra Atlanten) → Också lite på gränsen men ofta förvaltas den relativt bra.
  • Skarpsill → I allmänhet anses fisket vara hyfsat hållbart.
  • Vildfångad lax (Atlanten) → OBS! Dåligt. Vild Atlantlax är rödlistad och starkt hotad. Nästan allt som säljs idag är odlad lax.

🚨 Exempel på arter med problematiskt eller dåligt fiske

  • Vild Atlantlax → Kraftigt hotad och bör undvikas helt.
  • Torsk (Atlanten) → Har haft stora problem och flera bestånd har kollapsat.

♻️ Sammanfattning — är Atlantfisk bra fiske?

  • Vissa arter som sill och skarpsill kan vara okej beroende på område och förvaltning.
  • Makrill är lite på gränsen men bättre än många andra.
  • Atlantlax är absolut inte bra — det är en art i kris.
  • Odlad lax är därför det vanligaste och det kan vara problematiskt ur andra aspekter (utfodring, miljöpåverkan, omega-6-halt etc.).

Här är en uppdaterad översikt över hållbarhetsstatusen för sill, makrill, skarpsill och lax enligt de senaste bedömningarna från WWF:s Fiskguide och MSC-certifieringar:

🐟 Sill (Clupea harengus)

🐟 Makrill (Scomber scombrus)

🐟 Skarpsill (Sprattus sprattus)

  • Skarpsill från Östersjön: Har gult ljus i WWF:s Fiskguide, vilket innebär att konsumtion bör begränsas till högst 2–3 gånger per år. Bestånden är under press, och det finns osäkerheter kring fångstdata. Via TT+1Havet+1

🐟 Lax

  • Vildfångad atlantlax: Är starkt hotad och bör undvikas.
  • Vildfångad stillahavslax: Kan vara ett bättre alternativ, men det är viktigt att kontrollera hållbarhetscertifieringar som MSC.

✅ Rekommendationer för hållbara val

För att göra hållbara val:

PirreAnd