Nyheter
Varför blir kombinationen fett + kolhydrater ett problem? Och varför fler och fler (även torrfodertillverkare!) går över till färsk mat.
aug
Jag läste en artikel idag. Och det fanns några minuter över att skriva ett litet tillägg =)
Det känns visserligen som jag stångar huvudet mot väggen rätt ofta, men jag ser att det börjar bli skillnad på den mat man ger till hundarna. Och det blir extra tydligt när torrfodertillverkare börjar köpa in sig på färsk-mat marknaden! (och glöm inte att hundar SKA ha en varierad kost, det är torrfodertillverkare som vill att du ska vara trogen deras märke som säger att du inte bör byta)
Ofta skyller man på fettet, men i själva verket är det kanske kolhydraterna som är boven – särskilt när torrfoder kombineras med fett, som till exempel märgben eller rester från julbordet.
🔹 Forskning visar att hundar som äter kolhydratrikt torrfoder får kraftigt förhöjda nivåer av amylas (ett enzym från bukspottkörteln), vilket innebär ökad belastning på bukspottkörteln och risk för inflammation (Specific Diets, 2025).
🔹 Forskning från DogRisk vid Helsingfors universitet (2017) visade att hundar som åt högkolhydratiga torrfoder hade:
- Höjda nivåer av HbA₁c (ett långtidsmått på blodsocker och inflammation),
- Förhöjda glukagonnivåer (hormon som indikerar metabol stress),
- samt ökad risk för viktuppgång.
Hundar på rå, högfet/lågkolhydratkost visade däremot lägre HbA₁c och glukagonnivåer, vilket tyder på bättre blodsockerkontroll, mindre oxidativ stress och lägre inflammationsbelastning. Detta stöder att problemet inte är fett i sig, utan främst kombinationen av stärkelse (torrfoder) och fett.
Källa: Dogs First • DogRisk seminar 2017, Helsingfors Universitet
🔹 Fett kan visserligen utlösa akuta attacker, men forskningen visar att kopplingen mellan högt fettintag och pankreatit hos hund är svagare än man trott. I själva verket är det ofta fodrets sammansättning och processgrad (mycket kolhydrater + processat fett) som är det största problemet (SLU-uppsats).
Kolhydrater → bukspottkörteln får jobba hårt för att producera amylas (enzym som bryter ner stärkelse).
Fett → kräver lipas (ett annat enzym från bukspottkörteln) för att spjälkas.
När båda ges samtidigt (t.ex. torrfoder + märgben eller fet julmat) överbelastas bukspottkörteln och risken för inflammation ökar.
Fettet i sig är inte farligt för hunden – problemet uppstår när det kombineras med stärkelse och processade kolhydrater.
👉 Protein är byggstenar – fett är bränsle
Maten till hunden ska inte bestå huvudsakligen av fett. Protein är kroppens byggstenar, och särskilt valpar behöver en klart högre andel protein än fett för att kunna växa och utvecklas.
En bra tumregel: fettet bör inte överstiga hälften av proteinet – särskilt för vardagshundar som mest går promenader till vardags och kanske tävlar lite på helgerna.
🐾 Kom ihåg: Fett innehåller dubbelt så mycket energi (kalorier) som protein. Fråga dig själv – förbrukar din hund verkligen så mycket energi varje dag?
Hundar som arbetar hårt – exempelvis i drag eller jakt, ofta i norra Sverige – kan hantera större fettmängder eftersom de gör av med den extra energin.
⚠️ Riskfaktorer: Två av de största orsakerna till bukspottkörtelproblem är:
- Ultraprocessad mat (torrfoder är alltid ultraprocessat)
- Fetma
(Mer om riskfaktorer hittar du i artikeln jag översatte längre ner i texten.)
Det var min del av kakan, här kommer en bättre översättning av artikeln jag inspirerades av än Googles översättning. (Länk till fb inlägget längst ner)
𝐏𝐚𝐧𝐤𝐫𝐞𝐚𝐭𝐢𝐭, 𝐤𝐨𝐥𝐡𝐲𝐝𝐫𝐚𝐭𝐞𝐫, 𝐟𝐞𝐭𝐭 𝐨𝐜𝐡 𝐟𝐨𝐝𝐞𝐫
Pankreatit – inflammation i bukspottkörteln – är ett plågsamt och ofta smärtsamt tillstånd hos hundar. Det påverkar både matsmältning och hormonreglering och kan leda till inre blödningar, vävnadsdöd i bukspottkörteln och skador på andra organ. Rätt foderstrategi kan spela stor roll både för återhämtning och långsiktig hälsa.
𝑽𝒂𝒅 ä𝒓 𝒑𝒂𝒏𝒌𝒓𝒆𝒂𝒕𝒊𝒕?
Bukspottkörteln har två huvudfunktioner:
▪️ Exokrin funktion: producerar matsmältningsenzymer (lipas, amylas, proteas) som bryter ner fett, kolhydrater och protein.
▪️ Endokrin funktion: reglerar blodsocker via hormoner som insulin och glukagon.
Pankreatit uppstår när matsmältningsenzymer aktiveras för tidigt inne i bukspottkörteln, vilket gör att den börjar bryta ner sin egen vävnad. Det leder till inflammation, svullnad, blödningar och vävnadsskador.
Det finns två huvudformer:
▪️ Akut pankreatit – plötslig debut, ofta allvarlig och kräver akut veterinärvård.
▪️ Kronisk pankreatit – låggradig, långvarig inflammation som ofta upptäcks först när bukspottkörteln redan är kraftigt påverkad. Kan leda till exokrin pankreasinsufficiens (EPI).
𝑶𝒓𝒔𝒂𝒌𝒆𝒓 𝒐𝒄𝒉 𝒓𝒊𝒔𝒌𝒇𝒂𝒌𝒕𝒐𝒓𝒆𝒓
Faktorer som kan öka risken för pankreatit är bl.a.:
▪️ Kost – hög halt kolhydrater och ultraprocessat torrfoder. Förhöga blodfetter (hyperlipidemi) är en känd riskfaktor.
▪️ Andra faktorer – övervikt, ”dietary indiscretion” (att hunden äter rik/fet mat den inte tål), hormonella sjukdomar (t.ex. hypotyreos, diabetes), vissa raser, läkemedel, infektioner, toxiner och stress.
𝑭𝒆𝒕𝒕 𝒔𝒐𝒎 𝒖𝒕𝒍ö𝒔𝒂𝒓𝒆 – 𝒎𝒆𝒏 𝒊𝒏𝒕𝒆 𝒉𝒆𝒍𝒂 𝒐𝒓𝒔𝒂𝒌𝒆𝒏
Fet mat kan utlösa akuta anfall, men det är oftare fodrets kvalitet än mängden fett som spelar störst roll. Hundar är biologiskt anpassade till protein och fett – inte stärkelsebaserad industrimat. Kronisk inflammation är starkare kopplad till processad mat än till färska fettkällor.
Höga blodfetter är ofta ett symtom på stressad bukspottkörtel snarare än själva grundorsaken. Artanpassad färsk mat kan minska belastning och inflammation.
𝑳å𝒈𝒇𝒆𝒕𝒕𝒌𝒐𝒔𝒕 𝒑å 𝒍å𝒏𝒈 𝒔𝒊𝒌𝒕 – 𝒊𝒏𝒈𝒆𝒏 𝒊𝒅𝒆𝒂𝒍𝒍ö𝒔𝒏𝒊𝒏𝒈
Vid akuta anfall ordineras ofta tillfällig lågfettsdiet för att avlasta bukspottkörteln. Men ett permanent fettförbud – särskilt om det ersätts av stärkelserika foder – kan i längden förvärra inflammation och oxidativ stress i stället för att lösa problemet.
𝑹𝒊𝒌𝒕𝒊𝒈 𝒍å𝒏𝒈𝒔𝒊𝒌𝒕𝒊𝒈 𝒔𝒕𝒓𝒂𝒕𝒆𝒈𝒊
Långsiktig hantering handlar om att minska inflammation och oxidativ stress:
▪️ Kostanpassning
– Uteslut ultraprocessade kolhydrater.
– Ge färsk, artanpassad mat med mycket protein och måttligt fett.
– Håll stärkelseintaget minimalt.
▪️ Funktionella livsmedel
– Benbuljong och magstärkande råvaror.
– Färska kött- och organbitar.
– Rå bukspottkörtel för enzymstöd.
▪️ Målinriktade tillskott
– Matsmältningsenzymer.
– Omega-3.
– Antioxidanter (t.ex. vitamin C och E).
– Antiinflammatoriska örter (gurkmeja, boswellia, elm, mjölktistel).
𝑽𝒊𝒌𝒕𝒊𝒈𝒂 𝒓𝒆𝒌𝒐𝒎𝒎𝒆𝒏𝒅𝒂𝒕𝒊𝒐𝒏𝒆𝒓
Akut fas:
– Ge lågfett, lättsmält mat.
– Små men täta portioner.
– Ha alltid kontakt med veterinär.
Kronisk fas/återhämtning:
– Övergå till färsk, kolhydratfattig kost med måttligt fett.
– Introducera fett långsamt.
– Ge benbuljong och magvänliga livsmedel.
– Stötta med enzymer, omega-3, antioxidanter och antiinflammatoriska örter.
– Fokusera på att minska inflammation och oxidativ stress för att stärka bukspottkörteln långsiktigt.
👉 Sammanfattning: Fett kan vara en utlösare, men den verkliga boven bakom kronisk pankreatit är ofta en olämplig, ultraprocessad kost. Långsiktigt handlar lösningen inte om permanent fettförbud, utan om att ge färsk, artanpassad kost som minskar inflammation och återställer bukspottkörtelns hälsa.
Min text är inspirerad av https://www.facebook.com/story.php?story_fbid=1277810927636086&id=100062215736176&rdid=G0ZRxnGypp8tiZZG#