Bakterier i tarmen på verkar beteende…

Urval av räddade hundar visar samband mellan tarmmikrobiom och aggressivitet … varför?
… därför att dessa hundar ofta hade blivit försummade eller fått mycket dålig kost.
Vissa tarmbakterier kan via vagusnerven ta sig till hjärnan.
Det stämmer… att ge din hund dålig eller felaktig mat kan bidra till problematiska beteenden.

Urval av räddade hundar visar samband mellan tarmmikrobiom och aggressivitet
av Steve Lundeberg, Oregon State University
7 januari 2019

CORVALLIS, Ore. – En banbrytande studie på drygt två dussin räddade hundar, vissa aggressiva och andra inte, visade ett tydligt samband mellan aggressivt beteende och de mikrober som lever i hundarnas tarmar.

Resultaten, publicerade i PeerJ, går inte så långt som att säga att sammansättningen av en hunds tarmmikrobiom orsakar aggressivitet – eller tvärtom – utan enbart att det finns statistiska samband mellan hur ett djur beter sig och de mikrober det bär på.

Arbetet av forskare vid Oregon State University utgör ändå ett viktigt steg mot att mer effektivt hantera en hundbeteendestörning som dagligen utsätter både djur och människor för risk för skada eller till och med död.

”När det gäller hur mikrober potentiellt kan påverka hundbeteende lägger detta grunden för att förstå hur aggression och tarmmikroorganismer kan hänga ihop,” säger huvudförfattaren Nicole Kirchoff, doktorand i mikrobiologi vid OSU College of Science. ”Så vitt vi vet har ingen annan studie tittat på sambandet mellan aggressivitet hos hundar och tarmmikrober.”

Tamhundar har levt med människor i mer än 14 000 år, är bland de mest populära sällskapsdjuren och skapar starka band både med människor och andra djur.
Trots detta är aggressivt beteende fortfarande ett vanligt problem och leder i många fall till att djur avlivas.

”Aggression är verkligen stigmatiserat,” säger medförfattaren Monique Udell, forskare inom djurbeteende vid OSU College of Agricultural Sciences. ”Det tenderar att ses som en brist hos den enskilda individen. Men det är viktigt att också se aggression och andra beteendesyndrom i fysiologiska termer. Kanske finns det underliggande fysiologiska orsaker som vi kan åtgärda, eller om inte, kanske finns det beteendemässiga indikatorer med fysiologiska kopplingar.”

Studien omfattade 31 hundar av ”pitbull-typ”, 14 hanar och 17 tikar, som bodde på ett tillfälligt härbärge efter att ha räddats från en hundslagsmålsverksamhet.

När hundarna kom till härbärget, och innan forskningen startade, genomgick varje hund en rad tester av en djurskyddsorganisation och kategoriserades som aggressiv eller icke-aggressiv.
Djurskyddspersonalen samlade också in ett avföringsprov från varje hund för att forskarna skulle kunna analysera hundarnas tarmbakterier.

Firmicutes, Fusobacteria, Bacteroidetes och Proteobacteria var de dominerande fyla i alla avföringsprover, men deras förekomst skilde sig markant mellan aggressiva och icke-aggressiva djur.

Proteobacteria och Fusobacteria var mer förekommande i icke-aggressiva hundar, medan Firmicutes var mer förekommande hos aggressiva hundar.

Andra skillnader i mikrobiomet mellan aggressiva och icke-aggressiva hundar observerades på OTU-nivå (”operational taxonomic unit”), en klassificering av närbesläktade organismer.

Sju OTU:er skilde sig markant mellan aggressiva och icke-aggressiva hundar: fyra från släktet Dorea, två från Lactobacillus och en från Turicibacter.

Bland resultaten: nio klader inom släktet Bacteroides var mer förekommande i tarmmikrobiomen hos de icke-aggressiva hundarna, medan 25 klader från Lactobacillus var relativt mer förekommande hos de aggressiva djuren. (En klad är en grupp organismer som tros ha härstammat från en gemensam förfader.)

”Vi hittar samband mellan olika typer av organismer i tarmen och aspekter av ryggradsdjurs fysiologi som vi inte skulle ha kunnat förutspå innan mikrobiomforskningen tog fart de senaste åren,” säger medförfattaren Thomas Sharpton, forskare i mikrobiologi och statistik vid OSU:s College of Science. ”Tarm-hjärn-axeln – den ömsesidiga kommunikationen mellan det enteriska nervsystemet och humör eller beteende – är ett snabbt växande och spännande forskningsområde.

Vi visade inte på ett orsak–verkan-samband mellan mikrobiomet och aggression, men vi visade att de är korrelerade, att det finns en koppling,” säger Sharpton. ”Kanske finns det en mikrobiomkomponent som bidrar till aggressivitet, men vi behöver uppföljande experiment för att avgöra om det faktiskt finns en orsakande roll.”

Bakgrund

Proteobacteria och Fusobacteria är två bakteriefyla som är vanliga i hundars tarmflora.

De är inte nödvändigtvis ”goda” eller ”onda”, men balansen mellan olika grupper verkar spela roll för beteende, immunförsvar och matsmältning.

Fusobacteria är ofta förknippade med köttätande djur, medan Proteobacteria är en mycket bred grupp som både innehåller opportunistiska bakterier (1) och vanliga kommensaler (2).

Kan man påverka dem?

Här är några naturliga, ”manuella” vägar man kan tänka på:

1. Fusobacteria
   • Trivs vid proteinrik, animaliebaserad kost.
   • Vanligt hos hundar som får rå föda (kött, ben, organ).
   • Kan alltså öka om hunden får en BARF-liknande diet snarare än högkolhydratfoder.
   • Fiberfattigare kost (alltså inte massa spannmål/fibrer) gynnar också Fusobacteria.
2. Proteobacteria
   • Lite knepigare eftersom de både finns som nyttiga och som potentiella patogener.
   • En viss mängd verkar kopplad till normal tarmfunktion.
   • Ofta ökar de vid variation i dieten eller när man tillför nya ämnen som hunden kan bryta ner.
   • Pre- och probiotika kan ibland påverka dem (t.ex. inulin, FOS, olika mjölksyrajäsande bakterier), men här finns risk för obalans om man överdriver.
3. Allmänt stöd för rätt balans
   • Undvika ultraprocessat foder (torrfoder) eftersom det ofta minskar mångfalden i tarmfloran.
   • Tillföra färska animalier (kött, fisk, ägg) för Fusobacteria.
   • Små mängder grönsaker/bär med lösliga fibrer (pumpa, blåbär, sparris, jordärtskocka → inulin) för att stödja gynnsamma Proteobacteria.
   • Probiotika som Lactobacillus och Bifidobacterium ändrar inte direkt Proteo- eller Fusobacteria, men de kan hjälpa att hålla balansen.

Viktigt: Man kan inte ”mata fram” en specifik art helt kontrollerat – men man kan skapa en miljö i tarmen där de får lättare att växa.

(1) Opportunistiska bakterier

• ”Opportunistisk” betyder att de tar chansen när tillfälle ges.
• De kan leva i kroppen utan att orsaka problem, men om balansen rubbas (t.ex. vid sjukdom, stress, antibiotika, fel kost) kan de börja växa för mycket och då bli skadliga.
• Exempel hos hund: vissa E. coli-stammar. De finns normalt i tarmen, men kan orsaka diarré eller urinvägsinfektion om de får övertag.

Kort sagt: snälla i balans, men kan bli elaka i fel miljö.

(2) kommensaler

• Kommensal betyder ”samexistens” (från latin com mensa = ”vid samma bord”).
• Dessa bakterier lever i tarmen utan att skada hunden, och de kan till och med bidra till hälsan genom att konkurrera ut skadliga bakterier eller hjälpa till med matsmältningen.
• Exempel hos hund: många Lactobacillus och Bacteroides.

Kort sagt: de är de ”vanliga hyresgästerna” i tarmen, som lever där fredligt.